Det var en kyckling som hette gulle fjun.

Och hur gick det sen då?
hummm, minns inte? Syster kan ju alla världens barn sånger, kanske inte så konstigt eftersom hon är lärare och sångfågel. Men jag.... jag kan den första meningen, sen minns jag oftast inte mer.
Man har ju fått lära på nytt, de här vanliga trollmor, vimse spindel och bäbä vita lamm för Moas skull.
Moster måste ju kunna lite sånger i alla fall.

Men idag var det dags att lära sig gullefjun sången. Här är texten:


Det var en kyckling som hette Gullefjun.
Hon skulle ge sig ut på promenad.
Och solen lyste och gräset lockade,
och hela världen var så hjärtans glad.
Det fanns ett hål uti hönsgår´ns nät
där genom trippade med lätta fjät
den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun,
och alla hönsen sa ka-ka-ka ka.

När Gullfjun kommit en bit på vägen
då mötte hon en svart och gammal katt.
Men Gullfjun trodde inte han var farlig
så han blev inte rädd ett enda skvatt.
Men katten slickade bums sin nos,
han tänkte nog av Gullfjun göra mos.
Den lilla Gullefjun med mjuka silkesdun,
och alla hönsen sa ka-ka-ka ka.

Då hörde Gullefjun att någon skällde
och det kom rusande en väldig hund.
Då tyckte katten det var bäst att springa
och så försvann han på en halv sekund.
- Tack kära hund, sa lilla kycklingen.
- Du räddat mig, du kan få bli min vän,
sa lilla Gullefjun med mjuka silkesdun
och alla hönsen sa ka-ka-ka ka.

Haha, jag kan inte ens sjunga den, hur går melodin?
Jag längtar tills Moa blir äldre så hon kan sjunga i stället när vi går påsk tjärringar, det blir så pinsamt när jag får sjunga!

Nu är det i alla fall färdig påskat och sjungt för ett tag! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0